Paxat

Och jag som trodde att det här skulle bli min lediga kväll + sovmorgon imorrn.. men ne.. redovisning imorgon!  Det är inte mycket som går rätt nu alltså.. men hosta lite till och nytt försök nästa vecka. Snart är det vinter och då blir det kallt...

Allt vill jag hinna
För livet är otroligt stort
Jag vet, det är nu och här
För tiden går så väldigt fort

Visst, kommer dagarna
Då allt känns tungt som bara den
Jag vet att saker händer fort
Men kan förändras sen igen

I många mörka stunder finns ljuset ändå där
Och jag är bara glad att jag är här..



Dagarna har varit intressanta. Vi har gjort väldigt mycket och min hjärna går på högvarv till den gränsen att jag börjar tappa min svenska så fort engelskan kom in i bilden. Vi har väll varit hemma kring midnatt varje dag och sedan upp med solen. Frosten har legat på gräset när vi sprungit till bussen och att sedan sitta på trä i timmar för att lyssna tär på kroppen. Min hjärna har dock aldrig mått så bra. Jag har fått nya perspektiv på saker och ting och inte bara lärt mig teorier utan även utmanat mig själv. Jag trodde aldrig att jag skulle låta en annan främmande människa röra vid mig utan att skrika! och då menar jag skrika! .. men det gick bra.. andas djupt och dricka mycket vatten för de som förstår den liknelsen..


Idag

Sov så länge som möjligt, Första föreläsningen var "Att leda unga" helt okej. Jag skall inte tråka ut er med mina anteckningar x) Mia Törnblom föreläste och en sjukt duktig tjej sjöng om unga tjejer självbild(blir förhoppningsvis ett samarbete där)  Mia Törnblom var också väldigt duktig fast än jag hade svårt att ta till mig övningarna.

Tog en tur till Gamla stan med syster och nonas. Vi gick runt, fikade sen for vi till hötorget och åt på ett mega spaceat ställe där det fanns typ all mat på samma gång. Det var en enda stor restaurang men runt om i lokalen fanns mexikanskt, japansk ,italienskt ja ni fattar konceptet. Det fanns all mat man kunde tänka sig. köpte godis,for till kärsön, drack te med Christoffer och diskuterade sport x) ..


Filosofen

Saknar Fia nå så enormt. För att anknyta till texten i början. Att vara här (speciellt när alla "mina" människor är kvar där hemma ) har verkligen fått mig att tänka. Inte på något konkret egentligen. Bara tänka. Min hjärna går som sagt på högvarv och den lär inte sluta snart..  men vem vet.. jag kanske är nära ett genombrott? Det är fullt med par i min omgivning, folk älskar varandra och det är underbart..  men det är fullt med svårigheter också. Alla tycks kämpa med eller mot något. Jag är ung men jag kämpar också. Det har som inget med saken att göra. Det som spelar någon roll är vad man väljer att leva för.

jag är kärlek..  eller som magdalena skulle säga "Tanja är passion..."  jag är styrka hopp och tro.
men hur är jag allt det jag är utan att ha det. Hur kan jag va kärlek när det inte finns någon sådan i mitt liv. Hur kan jag vara passion när jag bara möter motstånd. Hur kan jag va stark,hoppas och tro på livet när jag inte ens tror på mig själv..

nu ska jag försöka sova för imorgon blir det ännu tidigare!

// Tanja